8/10

8/10

Jag simmar ÖLUS, en tävling som går ut på att samla på sig så bra tider som möjligt men du tävlar bara mot dig själv hela tiden. Jag lyckades ta silver i bröst, brons i fjäril. Senare samma dag så spelade jag även en innebandymatch.

Under cancertiden och ett bra tag efter så var idrott det enda jag levde för. Jag tränade cirka

5-6 gånger under en vecka och ofta dubbla pass på helgerna för att klara av vardagen. Sen efter ett tag så såg jag inte träningen inom simningen som något positivt utan förknippade det bara med min syster så jag slutade. Nu tränar jag ingenting för jag kan inte längre se glädjen i det, träning förknippas med sorg för mig.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

CancernsAnsikte

Cancerns Ansikte handlar om mig, Elin. Hur jag var tvungen att mötas utav svårigheter redan som 12 åring. Mitt i perioden där man vill bryta sig fri får jag se cancern. Se vad den gör med människor. Det här är min berättelse om cancerns alla ansikten och skepnader.

RSS 2.0